Uppvaktning i Haag och Madrid

Det snöade på fredagsmorgonen på väg till köpenhamnsflyget, det regnade i Amsterdam men här i Madrid skiner solen, fast plus 8 är som minus 8 hemma. Emmanuel (bilden) är välklädd framför rabatten av svårt lidande penséer.

Jag är på väg till Afrika, men Emmanuel, som alltså är generalsekretare i Sierra Leones Röda Kors kom till Amsterdam och mötte mig. Avsikten är denna: Nederländernas och Spaniens Röda Kors är viktiga partners och ingen av dem hade möjlighet att komma till Stockholm i december. Det här är Sierra Leones sätt att tala om hur viktiga dom är. Vi lägger ut texten, pekar på nya grepp i samarbetet och talar om vad som åstadkommits redan.

Och holländarna ställde upp! Det planeras HIV-AIDS insatser inom hälsoprogrammet och vi har goda möjligheter att få NLRCS med i en av de planerade allianserna. Vi avslutade med middag på kvällen, generalsekreterare Cees var värd och bekände att han längtar tillbaka till Sierra Leone.

Annars var det (inte oväntat) några intensiva dagar hemma före avresan med kulmen i kretsstämman i vår rödakorskrets på torsdagskvällen. Integrationsprojektet med Aakash som heltidsanställd projektadministratör, Höstsol, projektet på Lintjärn med Britt som frivilligledare, planer på träffar för anhöriga, diverse kontakter för att se till att allt fungerar enligt reglerna när det gäller våra anställda med mera med mera. Ganska precis ett år efter det att Mötesplats Kupan öppnades hade vi vårt årsmöte. Den nya styrelsen består av 12 personer varav fem män, två utlandsfödda, en född 1991 och ingen äldre än ordföranden… Bra gäng – på bilden alla utom Maria och Gert som inte kunde komma till stämman, fr v Philip, Aakash, Gunnar, Ida, Gun. Soraya, Christer, Kristina, Dolly och Lena.



Men nu flyttar jag fokus från hemmajobb till samarbetet med Emmanuel och hans SLRCS. Kallt regn när vi tog tåget till Schiphol på lördag förmiddag, checkade in 5 minuter innan Iberia stängde, stod en halvtimme i security kö och steg ombord sist av alla. Perfekt planering, ingen tid att handla tulpaner (det fanns massor) eller något annat för den delen.

Madrid mötte med sol och vind, men kallt, även på hotellrummet. Vi tog oss dit med hjälp av buss 204 plus T-bana men värmdes av Zlatans första mål mot Lecce på TV. Imorgon spelar Real Madrid en bit härifrån, men vi ska jobba.

Lunch vid 16-tiden (vi måste ju komma in i spanska måltidsvanor), det blev Pollo Flor de Calabaza och en varsin mexikansk Pacifico öl på La Panza es Primero, ett kvarter från hotellet.

Nu är klockan halv åtta så det börjar bli dags för middag. Snart.

*