Just nu är det sol här. Och vad gör jag då under helgen? Jo, sitter i Röda Korsets sammanträdesrum som är litet, fönsterlöst och tämligen bullrigt (liten apparat på väggen som håller temperaturen under 30+ plus en generator just utanför som ser till att vi har ljus). Lite helgtid på jobbet var att vänta, eftersom Partnership Meeting är bara några dagar bort. Men två hela dagar? Förklaringen är intressant. En av mötesdeltagarna har anlänt och kan meddela att det finns pengar för sånt som vanligen är svårt att finansiera. Men. Då krävs ett annat (läs bättre och givaranpassat) programdokument. Så det är vad vi jobbar på.
*
Jo, det är Sierra Leones Röda Kors som ska bestämma vad de vill göra och hur, det säjer alla. Men i praktiken är det inte riktigt så. Gör så här, men kom ihåg att det är ert beslut!
Det finns i princip två vägar att gå. Antingen accepterar du den kapacitet som finns och försöker steg för steg göra den bättre. Eller också kollar du in vad givaren vill ha och försöker leverera. Den första vägen tar tid och kan, till en början, mycket väl innebära missade pengar. Den andra vägen är en riskabel genväg, ett bräckligt bygge på lösan sand.
Givetvis är vi alla anhängare av den första vägen. Även den givarrepresentant som nu håller oss igång under helgen. Men vi behöver pengarna, för vi vet hur människor har det i världens fattigaste land. Därför kryper vi in i sammanträdesrummet igen, denna soliga söndag. Vi håller dock fast vid vår linje. I princip.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar