Nu läser du mitt sista inlägg i denna blogg. I varje fall när det gäller mitt uppdrag i Juba våren 2011. 108 dagar är ingen lång tid, en blink i människors liv. Men. Jag har varit hos en blivande rödakorsförening på väg att bli sin egen. Som inte fått något större stöd från sin ledning i Khartoum. Som sett ett nästan tomt Federationskontor under årets första tre månader. Då är 108 dagar en enda lång arbetsdag.
Summering av 108 dagar. Först det positiva.
Jag har fått vara frisk. Ingen snuva. Inte en dag med huvudvärk. Ingen tyfoidfeber. Ingen malaria (än). OK magen, men det beror snarare på allt stillasittande och ingen motion än på dålig mat eller brister i omgivningens hygien.
Min hårddisk har inte kraschat. Jag har kommit ihåg att ta backup. Skärmen har inte slocknat. Internet har nästan alltid ställt upp, om än i slow motion.
Och idag skickade jag ut för godkännande en så gott som komplett 2011:2, dvs. en Country Plan för den nya föreningens sex första månader. Det kändes omöjligt för bara ett par veckor sedan, men nu är den klar. Och när någon undrar över mina smarta kartor som illustrerar planen, då säger jag Jakob.
Så det negativa.
Det blev inget tillfälle att hälsa på i kretsarna, lokalföreningarna. Det känns helt fel, men 108 dagar är inte mycket och jag kunde inte komma upp med några vägande argument varför jag borde hälsa på i Yambio, dit ingen reser. Det får bli nästa gång.
Jag borde ha tagit med mig en sax också. Och mitt fina multiverktyg, med tång.
Nu återstår End of Mission Report och en debriefing med Dr Asha i Johannesburg. Via Skype. Samt besök av Sir Nicholas, Chief Executive, British Red Cross.
På onsdag morgon tar jag WFPs flight till Khartoum f v b Arlanda f v b Öland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar