Ingen tycks veta hur geten kom hit. Den är som en hund. Men har andra matvanor. Visst, gräs är OK, men den äter också tidningar, manualer och wellpapp. En öppen dörr ser han som en inbjudan (inte mycket fel i det, egentligen) och mer än en gång har jag snällt, ibland hotfullt, sagt att: UT! Då kastar han en vädjande blick på mig. Om jag håller masken, och kanske tar ett halvt steg framåt, ja då ger han upp.
Ett bra program eller projekt ska ha en log frame. Alla vet kanske inte hur en sådan ser ut. Don't worry.Även proffsen i biståndsbranchen har rätt olika mening om saken. Men där samlar man, i tabellform, kort-kort om mål, indikatorer, hur man bedömer resultat, vilka resurser som krävs och var i allsin dar man ska få tag i dem. Och sen kommer "risks and assumptions". Dvs. när planen är klar och allt verkar stämma, då ska man fundera över vad som i värsta fall kan hända. Eller vad man förutsätter för ett lyckat (hyfsat) resultat.
Det är där geten kommer in.
Vi har 1000 plastdunkar i en container, som ska till Kwajok i Warrab state. För att inte plasten ska smälta samman därinne, lät vi containerdörrarna stå på glänt. Risk: geten går in och äter på kartongerna med dunkar.
Vi har ett tiotal Landcruisers på våran gård. På Federationsvis ska de backas in i sin ficka, en säkerhetsgrej, har det sagts. Assumption: att inte geten, som somnat i närheten, vaknar häftigt och går åt fel håll.
Reddi Restaurant går bra. Antalet gäster ökar. Dusman Mary och Oliver har blivit varma (!) i kläderna. Köket är dock inte särskilt välutrustat med skåp och hyllor, så en del varor står här och där. Spenat, t.ex. Risk: att någon glömmer stänga dörren så att geten tar spenaten.
Det är inte utan att jag känner tacksamhet när jag sliter med mina log frames. Utan denna kunskap skulle geten kunna bli ett stort problem. Nu är han reducerad till en risk.
Ett bra program eller projekt ska ha en log frame. Alla vet kanske inte hur en sådan ser ut. Don't worry.Även proffsen i biståndsbranchen har rätt olika mening om saken. Men där samlar man, i tabellform, kort-kort om mål, indikatorer, hur man bedömer resultat, vilka resurser som krävs och var i allsin dar man ska få tag i dem. Och sen kommer "risks and assumptions". Dvs. när planen är klar och allt verkar stämma, då ska man fundera över vad som i värsta fall kan hända. Eller vad man förutsätter för ett lyckat (hyfsat) resultat.
Det är där geten kommer in.
Vi har 1000 plastdunkar i en container, som ska till Kwajok i Warrab state. För att inte plasten ska smälta samman därinne, lät vi containerdörrarna stå på glänt. Risk: geten går in och äter på kartongerna med dunkar.
Vi har ett tiotal Landcruisers på våran gård. På Federationsvis ska de backas in i sin ficka, en säkerhetsgrej, har det sagts. Assumption: att inte geten, som somnat i närheten, vaknar häftigt och går åt fel håll.
Reddi Restaurant går bra. Antalet gäster ökar. Dusman Mary och Oliver har blivit varma (!) i kläderna. Köket är dock inte särskilt välutrustat med skåp och hyllor, så en del varor står här och där. Spenat, t.ex. Risk: att någon glömmer stänga dörren så att geten tar spenaten.
Det är inte utan att jag känner tacksamhet när jag sliter med mina log frames. Utan denna kunskap skulle geten kunna bli ett stort problem. Nu är han reducerad till en risk.
2 kommentarer:
Hahaha... :)
Trevligt!!
Skicka en kommentar